Från frustration till islossning...
Sedan drabbades vårt lag, som det ofta blir när man möter ett på papperet sämre motstånd, av underskattning. Även om man intalar sig själv att man inte skall underskatta motståndet så blir det på något konstigt sätt så ändå... Det ledde till att vi, trots spelmässigt övertag, inte hade den rätta koncentrationen och beslutsamheten i avsluten.
Den första halvleken präglades av många väldigt klara chanser för vårt lag, men egentligen inte något riktigt bra avslut. Dessutom måste jag nämna gästernas utmärkte målvakt. Hon var hela tiden rätt placerad och med mycket skicklighet höll hon kvar Torpshammar i matchen. Allt eftersom tiden gick i första halvlek, började motståndartjejerna känna vittring när vi inte fick hål på dem och de började äta sig in i matchen bit för bit och stack upp i ett par faliga kontringar, som med lite otur, kunnat sluta med ett baklängesmål. Nu är det tur att vi har "Nollan" i mål som motade de få skott som kom emot henne. När vi dessutom inte får hål på gästerna så börjar man oxå se en viss frustration från en del av våra spelare. Halvleken slutade följaktligen 0-0.
I paus pratade vi om att vi måste ha mer kyla vid avslutningarna och inte gå på full kraft i alla avsluten. Ibland är det viktigare att lägga en lugn bredsida bredvid målvakten i stället för att försöka skjuta för kung och fosterland. Vi korrigerade oxå zonförsvaret en aning och pratade om mittfältarnas positioner, både offensivt och defensivt. Sedan ville vi har lite mer kantspel. Med dessa råd ringande i öronen klev tjejerna ut i andra halvlek.
Den andra akten började som den första med ett massivt tryck från våran sida. Men med den skillnaden att vi nu var mer fokuserade på uppgiften och med ett snabbt ledningsmål efter 7 min (47 min). Och det var vår lagkapten som visade vägen med ett distinkt lågt skott i bortre burgaveln efter ett fint anfall där vår inlånade Johanna var organisatör. HÄRLIGT!
Sedan skapade vi ytterligare några chanser, men det dröjde till den 62 minuten innan tvåan kom genom Linnea som bredsidade in ett mål efter utmärkt förarbete av Amanda som tog sig igenom motståndarförsvaret på högerkanten och serverade "Lelle" ett smörpass. Tjusigt!
3:an stod den för dagen tuffa och uppoffrande Johanna för. Hon laddade dojan och sköt ett perfekt skott efter en retur, detta efter 66 minuter. Nu hade islossningen kommit, för redan två minuter senare kom Emelie L perfekt in i boxen, som vi har talat om på träning, och kunde lägga en vänster bredsida förbi målvakten efter att "Lelle" tagit sig förbi på vänsterkanten och lagt in bollen mitt i boxen. 4-0 vid det läget. Underbart!
Det femte och sista målet (75 min) stod återigen Johanna för när hon och Emelie Å hade ett väggspel strax utanför motståndarnas straffområde som avslutades med ett skott lågt invid stolpen.
Till detta kan vi räkna 5 träträffar...där bolluslingen inte ville hamna i nätet.
Det som känns bra är ändå hur vi kunde ta oss samman och prestera den andra halvleken på det sätt vi gör det. Kan just nu inte komma ihåg ett farligt anfall från Torpshammars sida under hela andra halvleken... Så även försvaret gjorde en rejäl uppryckning och stängde till försvarsmässigt. Perfekt!!!
"Malum quidem nullum esse sine aliquo bono" - Det finns inget ont utan något gott
.......................................
Nu väntar i nästa omgång en mycket tuff match mot IFK Timrå, som säkert är väldigt sugen på att lugga oss på poängen. Jag räknar med att de kommer att ställa upp med rejäla förstärkningar i form av spelare från damsektionen. Detta är något vi nog får lära oss leva med då det står SDFF på bröstet, för alla vill ha sitt starkaste lag mot oss, vilket också tydligt syntes på gårdagskvällens gäster...
Det som oroar är att vi inte har vårt ordinarie lag att spela med då vi lider av att flera tongivande spelare är skadade och sjuka. Vi får alltså anpassa oss inför varje match då vi inte kan ställa upp med det lag som vi skulle vilja.
I IFK Timrås fall är det nog mer som ligger i potten då Hanna och Jag numera huserar i SDFF och där deras tränarpar är nära vänner till mig. Jag tycker därför att det är extra synd att just Hanna inte kan vara med och möta sina före detta medspelare och nuvarande kompisar. Det är en av säsongens höjdpunkter. Men vi kan väl hoppas att vi får spela matchen på gräs....
.........................................
På tal om Hanna så är jag rädd att hennes rehablitering blir längre än hon själv tror. För Annica har idag talat med en sjukgymnast om ultraljudsbehandling för hennes skadade vadmuskel. Och fick då veta att det normalt är 4-6 veckors rehablitering innan man kan gå för fullt.... Hoppas att det inte tar så lång tid för henne.....
.........................................
Vi fick återigen låna fyra spelare från div 4 laget. Och jag vill passa på att tacka dessa tjejer för sin insats och för att de är så proffsiga och lyhörda för hur vi spelar i vårt lag. De smälter in och bidrar med både beslutsamhet och tuffhet. TACK tjejer! Johanna gjorde ju två strutar och Emma höll på att smälla in en frispark som tyvärr tog i ribban...
.........................................
Till sist 1: Alnö- Timrå 2-0.... Enligt rapporter från AA (Alejandro Ahumada) så ägde Timrå den första halvleken men efter tufft matchande på vissa spelare som jag talade om i förra inlägget, orkade de inte och föll ihop en aning i andra. Tråkigt!!!
Till sist 2: Snacka om att det var julafton för tjejerna efter matchen igår när vi delade ut träningsställ och väskor. Malliga tjejer kommer det att vara framöver på träningar, matcher och cuper.
Till sist 3: Hudik-cup. Här kommer vi! och vi är där för att vinna den. Det ni!!!
SDFF - IFK Timrå
Men dels så har jag så klart känningar i IFK Timrå sedan min tid som tränare i Fagerviks SK. Vill börja med att prata lite om Magnus och Alejandro. Två kanonkillar som numera tränar detta unga Timrålag. Och de har verkligen gjort det bra, inte minst med tanke på hur, ursäkta mig, dåligt denna gamla förening fungerar. Här kommer de med spelare som är ett sorts hopplock av flickor födda 94-95 samt spelare födda 93 och äldre. Dessutom vet man inte alltid vilka spelare som kommer uppifrån från div 3 laget som skall luftas i div 4.
Inte nog med detta så spelar man match redan dagen efter med ungdomslaget i div 1 med många ur samma trupp. Därimellan ska man hinna med och träna oxå..... Så det engagemang dessa båda herrar lägger ner dag för dag och vecka för vecka är fantastiskt. Heder till Er!!!!!
IFK Timrå ja... jag vet inte riktigt om jag är rätt man att uttala mig om denna anrika förening. Klart man har sympatier med många av spelarna och ledarna efter alla år tillsammans. Men jag kan inte annat än känna en uns skadeglädje när de misslyckas. Inte minst med tanke på hur föreningen handlade när den omtalade fusionen mellan Fagerviks SK och IFK Timrå Dam, var på tapeten. Föreningen gick ut och lovade guld och gröna skogar med löfte om en rejäl satsning mot div 2 och en gemensam ansträngning där föreningen skulle satsa helhjärtat på flick/damfotboll.... och hur har det hitills blivit??? Från att vara ett topplag i div 3 och div 4 till att ha tappat nästan hela sin a-trupp, och varför tror de att dessa tjejer inte spelar kvar i IFK Timrå.... Usch!! Och sammarbetet mellan ledarna i de olika lagen känns inte riktigt som den borde vara.
Nu till själva matchen:
SDFF började i ett mycket högt tempo där de tryckte tillbaka IFK Timrå ganska rejält. Om det inte varit för "Päran" i Timrås mål kunde detta ha slutat med större siffror. Men SDFF fick ett tidigt ledningsmål genom Emma A som är född 94 och som jag tycker gjorde en fantastisk match (framförallt i första halvlek). Hon sprang sig fri på vänsterkanten och slog behärskat in bollen i bortre burgaveln.
Efter detta ledningsmål fortsatte SDFF trycka på och man stod bara och väntade på nästa mål, då IFK Timrå stack upp i ett anfall där SDFF:s backar spelade en boll tillbaka till målvakten som misslyckades med rensningen som ledde till reduceringen. Föga rättvist.
Men matchbilden fortsatte med ett SDFF som tryckte på och ett kontrande Timrå. Matchens lirare enligt mitt tycke SDFF:s släpande forward nr 12 låg bakom det mesta och bästa framåt. Hon brände många chanser men tryckte även dit ett snyggt mål. Och efter ytterligare ett SDFF mål så kunde halvlekssiffrorna skrivas till 3-1. Rättvist i det skedet!
I andra halvlek började återigen Sundsvallstjejerna med sitt offensiva frejdiga spel, men efter ca 10 minuter började plötsligt Timrå äta sig in i matchen och visade en fantastisk kämpavilja. Nu var det Timrå som stod för spelet och skapade några mycket kvalificerade chanser där de nog borde ha gjort mål på ett av sina frilägen. Nu räckte dock inte orken för en längre slutforcering utan i slutet av halvleken jämnade spelet ut sig och SDFF kunde göra ytterligare ett mål och därmed skrevs slutsiffrorna till 4-1.
Att SDFF var det bättre laget denna dag var det ingen tvekan om, men samtidigt måste man berömma det hopplock av spelare i Timrå som stod upp och visade stolthet och ett reduceringsmål till hade inte varit orättvist.
En sista reflektion gäller Emma A, Emma G och Lisa i SDFF. Dessa tjejer imponerar återigen på mig, och jag är mycket glad att ha fått låna dem en match. Hoppas att de åter kommer att spela med vårt lag inom en snar framtid. Trevliga, proffsiga och engagerade spelare!!!
.................................
Ikväll har vi vår andra seriematch. Vi möter Torpshammar på Kubikenborgs (dåliga) grusplan. Seger? Jajamen!!!
Till sist 1: Magnus, jag saknar dig, är det inte dags snart?
Till sist 2: Norge var väl gaaaanska överlägsna i Slagerfinalen?
Till sist 3: Al Pacino är GUD på bioduken! Vilken skådis!
Premiären avklarad...
På en mycket fin grusplan (Sörforsvallen) i Lucksta spelades premiärmatchen i div 1 för SDFF:s underbara tjejer. För motståndet stod ett starkt Lucksta som redan i sin premiärvinst mot Alnö visade att de kommer att bli att räkna med under säsongen.
Till matchen hade vi blivit tvungna att låna in tre spelare från SDFF:s div 4 damlag. Detta på grund av två tråkiga avbräck på dels Amanda S som under dagen drabbades av en skada där ledbanden i foten blivit kraftigt uttöjda, och dels för Hanna som "grusade" sin premiär med hjälp av en moppe. I Hannas fall blev följden en bristning i vänster vadmuskel. Tyvärr kommer vi att bli tvungna att klara oss utan dessa båda kämpar 3-4 veckor... Hmm, inte bra....
Matchen då? Jo, den började lite tveksamt från SDFF sida (vilket vi nog kan tillskriva premiärnerver) där de första 5-10 minuterna spelet lades på vår planhalva, dock utan några egentliga farligheter. Men efter 10 minuter började våra tjejer trilla boll inom laget, och då tog vi oxå tag i spelet och förlade spelet på Luckstas planhalva.
Att det var två jämna lag visade oxå halvtidsresultatet: 0-0. Dock med mersmak för SDFF:s försök till att spela efter marken och inte falla in i Luckstas bolltjongande.
Andra halvlek fortsatte i samma anda där SDFF stod för spelet och Lucksta kontrade skickligt med lååååånga bollar på sina snabba forwards. Matchen stod och vägde i 20-25 minuter. Men efter en tilltrasslad situation (25 min) strax utanför vårt straffområde letade bollen sig fram till en Luckstaspelare som sköt ett skott som Julia "Nollan" så när kunde tippa över ribban. 1-0 till hemmalaget. För övrigt vill jag poängtera att Julia gjorde en riktigt bra match där hon var allert och säker (som vanligt). Utan hennes utmärkta målvaktsspel kunde vi haft något till mål i baken efter farliga kontringar.
Efter baklängesmålet var det underbart att se våra krigare i laget. Dom bet ihop och började en hård press där Lucksta trycktes tillbaka rejält och vi radade upp chanser. Och tillslut kom den välförtjänta kvitteringen när Jenny N var på rätt postition och kunde trycka in bollen med hjälp av ribban. STORT JUBEL utbröt. Sedan var vi inte långt borta att avgöra matchen, bland annat efter några utmärkta hörnor av Amanda J.
.......................
Vad tar vi med oss efter matchen? Jo, att vi fortsätter på den inslagna vägen att vara ett spelande lag. Trots att många påstår att det inte går att spela sig fram på en grusplan. Men våra underbara tjejer visar det gång på gång att det går om man har tekniken och kunnandet. ROLIGT!
Vårt nya spelsystem där vi frångått Libero och infört en rak fyrbackslinje med uttalat Zonförsvar, visade sig återigen fungera mycket bra. Jag vill verkligen ge hela backlinjen en stor eloge för att de klarar av detta på det sätt de gör det. Det visar att vi har att göra med mycket duktiga och smarta tjejer!!!
......................
Jag är lite emot att ge stjärnor till vissa spelare efter matcherna, som vissa tränare/ledare gör på sina hemsidor, men jag måste bara ge beröm till de tre tjejer vi fick äran att ha som gästspelare under matchen. Vilka fullblodsproffs som bara går in och faller in i vårt spelsystem. De gjorde en mycket gedigen insats. Ni är varmt välkomna tillbaka!!!
Till sist 1: Jag, Annica och Hanna var efter matchen och kollade slutet på matchen mellan IFK Timrå och Selånger. En match som slutade med Selångerseger med 2-0. Om det var rättvist eller inte är svårt att uttala sig om när man bara sett de sista 15 minuterna. Dock kan jag konstatera att det verkade vara två jämna lag där Selånger kanske hade något mer linjer i sitt spel under den korta stund jag såg.
Till sist 2: Film är som ni vet ett stort intresse och jag vill passa på och rekommendera en mycket bra film som jag såg för några veckor sedan. There will be blood. Vilken bra rulle och vilka skådespelarinsatser!!!!
Till sist 3: Katja, Amanda S och Hanna - krya på er och se till att bli hela så vi får njuta av era fotbollskunskaper!!!
Vad jag har skrivit, har jag skrivit.
Fagga-supporter!!!
Tisdag, vad är det för speciellt med det???
Vad kan man göra på en tisdag????
Så kände jag det i morse i alla fall, men sen kom jag på några saker:
* Timrå IK spelar ju ofta match på tisdagar.
* Hanna har träning med SDFF på tisdagar.
* Just denna tisdag, så fyller min systerson 1 dag...just det 1 dag gammal...det du....
Så tisdag kanske inte är så himla dålig dag i alla fall.
Sen vill jag bara att Ni tar en liten glutt på världens coolaste tjejer här nere. Jag blir så glad när jag ser den bilden. Underbart!
till sist 1: Syrrans pojke som föddes igår var faktiskt ganska låååång 53 cm och vägde 3,8 kilo. Och syrrans tidigare pojke Oliver tyckte att han skulle döpas till Oscar! Ja, varför inte. Oscar är ett coolt namn.
till sist 2: Om jag skulle bilda ett rockband så skulle jag nog döpa det till KENT...eller inte....
"Si vis amari, ama" - Om du vill älskas, älska
Coolaste tjejer som finns!!!
Jaha, då var man igång....
Frågorna snurrar runt, runt, runt som ett kosmos i kastrull.
jaja, det är väl bara att börja och skriva ner allt som finns i mitt huvud....puhh...och det är myyyyycket!
Så håll i hatten! Nu kör vi!!!
