En dröm om en framtid för Medelpad och damfotboll
Då var seriesäsongen 2013 i Medelpad i stort sett till ända. En säsong som i något fall överraskat positivt men framförallt en säsong som varit negativ. I ett Medelpadsperspektiv har det varit en katastrofsäsong... vilket jag kommer att behandla i slutet av detta inlägg...
Tänkte börja nedifrån i seriesystemet och därmed den lägsta damserien, Div 3 Damer. Här kunde vi se att Selånger var klart starkast. Man förlorade endast 2 matcher på hela säsongen. Och med en måldifferens på 69-12 (+57) var det till slut inget snack om vilket lag som var bäst. Med tanke på att Sund till slut knep 3:e platsen vittnar om att damtrean 2013 inte höll en allt för hög standard. Sund som absolut inte gjort någon satsning och som bara tränar/spelar för att ha roligt, borde inte varit så dominerande som man faktiskt var långa stunder av säsongen.
Lite högre upp i seriesystemet i div 2 Damer, var Medelpad representerade av totalt tre lag. I Div 2 södra Norrland återfann vi Alnö IF2 och Matfors IF. Alnö gjorde en fin säsong med tanke på att man hade ett tämligen ungt lag. Tråkigt då att konstatera att man trots sin fina insats inte fick stanna kvar i serien. Detta pga att Ö-lagets A-lag inte mäktade med att klara kontraktet i div 1 Norrland. Matfors visade sig inte hålla den klass som krävdes för att etablera sig i Div 2 denna gång, mycket på grund av att man hade en för tunn trupp.
I Div 2 mellersta Norrland representerades Medelpad av Torpshammars IF. Tycker att Bert Ove Blom och kompani där uppe skött sig överraskande bra och lyckades säkra kontraktet tämligen tidigt, vilket är glädjande.
I Div 1 Norrland återfann vi denna sommar hela tre lag från vårt lilla distrikt. Selånger FK, IFK Timrå och Alnö IF. Till slut visade det sig att det endast var Selånger som kunde vara med och konkurrera. Selånger som efter halva serien faktiskt hade vittring på en absolut topplacering, men som dalade mycket under sista delen av serien. IFK Timrå hade en underlig säsong där man kunde spela jämnt och skaka topplag men som inte tog de nödvändiga poängen mot bottenkollegorna. Alnö IF vann ofta ”rätt matcher” men tog inte de överraskande poängen mot lag längre upp i tabellen och degraderades därför. Troligtvis kommer även IFK Timrå att göra Alnö IF sällskap en serie ner, då man i princip har en omöjlig uppgift att inför sista omgången klara kontraktet.
Till sist har vi årets sorgebarn, SDFF. Ett lag som föregående säsong var ett absolut topplag i dåvarande Norrettan. Och som hade målet att spela sig upp i Damallsvenskan denna säsong. Tyvärr kan man nog säga att föreningen och laget gör en riktig flopp-säsong! Man slutar klart sist i serien (Elitettan) och med tre omgångar kvar har man endast 2 segrar på 23 matcher. En anrik och respekterad förening som till kommande säsong inte ens kan säga sig vara bäst i distriktet… Förstår att man i föreningen har fullt sjå med att lägga en plan för framtiden och hur man på bästa sätt säkerställer de spelare och talanger som ändå finns i föreningen. Tråkigt för SDFF men även för hela distriktet Medelpad, då vi verkligen behöver ett Elit-lag. Nu står vi utan något representationslag i någon av de högre serierna och tyvärr tror jag att det kommer att ta tid att bygga om och bygga nytt.
Med facit i hand så kan vi se att vi i Medelpad har tappat mot övriga Sverige i slagstyrka. Till kommande säsong kommer det alltså inte att finnas något lag från vårt distrikt i de högsta två serierna. I Div 1 Norrland kommer det att finnas två lag (SDFF och Selånger) och i Div 2 återstår det att se hur många som får plats. Men under denna sorgliga säsong har vi alltså i ett Sverige-perspektiv tappat i slagstyrka och halkat efter.
Nu hoppas jag att föreningarna tillsammans i distriktet kan sätta sig ner och göra en framtidsplan för hur vi återigen skall kunna vinna mark och bygga en framtid tillsammans. För vi måste lägga ”mitt och ditt” resonemanget bakom oss. Enlig mig måste man samsas under en utvecklingsplan där alla föreningar gemensamt tar ansvaret för att se till att vi inom något/några år återigen har ett slagkraftigt Elitlag.
Ett samarbete där alla känner delaktighet och där inte översittarfasoner får råda – då och endast då kan vi skapa något som gynnar distrikt och enskilda föreningar. En utbildningsplan kanske skulle kunna genomdrivas som genomsyrar alla föreningar och som på sikt skall ge oss de spetsspelare som kan kliva in i detta framtida Elitlag och återigen sätta Medelpad på fotbollskartan.
Kanske är jag en drömmare, men jag tror att denna väg är den rätta och den enda som kan göra oss stolta och engagerade över vårt fotbollsdistrikt.
Bra skrivet igen kent!och det märks att du brinner för fotbollen.Om vi tittar på damsidan, så har vi haft alldeles för många tränare som slagit sig för bröstet, och trott att dom varit en ny morinho.Tittat alldeles för kortsiktigt(resultatfixerad)på sitt eget lag.Dom tiderna är förbi ska man göra resultat i distriktet så måste man samarbeta mellan klubbarna.Troligen kommer nu 2st bra tränare att sluta i SDFF på grund av att det inte funkat org.mässigt.Det går inte att släppa bra spelare till andra klubbar och tro sig ligga i topp.Sedan är det tjejer(yngre) dom klarar inte att träna hårt och ligga ute på bortamatcher,förlora och sedan träna med ett A-lag då uppstår oftast skador,även lusten (det roliga) försvinner.Kan tänka mig att i vinter kommer det att försvinna många yngre till innebandyn det är mycket fräckare och spelas inne i en hall.Jag har sett några matcher i div.1 o 2 vart har det roliga,spontana tagit vägen,dribblingarna??? och f.f. ha inte så bråttom att flytta upp tjejerna i seriesystemet lär dom spela fotboll först,låt dom vara duktiga ett tag.Sdff ni måste ha en röd tråd genom föreningen eller skicka ut lag till andra föreningar som tar hand om dom.Eller varför inte koncentrera på ett div.1 och elitlag där talanger kan slussas in
