2-0 är det svåraste som finns...
Att förvalta en ledning i en match kan ibland vara det svåraste som finns. Vad beror detta på? Och varför är ofta en två målsledning ett svårare läge än om man bara leder med ett mål?
Jag tror att om man leder med två mål så slappnar man av på ett annat sätt och känner sig kanske en aning överlägset motståndarna. Om man bara leder med ett mål så känns det inte som någon säker ledning. Däremot är två måls övervikt en förrädisk situation. Om man dessutom tar ledningen och äger spelet i början är det verkligen fara på färde.
I den avslutande seriematchen för SDFF mot ett sargat Alnö på tisdagen fick vi återigen ett bevis på att ovanstående är sant. För redan efter några minuter ledde vårt lag med 1-0 efter mål av Amanda J. Och för en gång skull spelade vi fotboll redan från start och tryckte tillbaka gästerna från ön. Vår dominans fortsatte och i den 32:a minuten satt 2-0 målet bakom distriktslagets målvakt. Katja fick äntligen göra ett efterlängtat mål, och som hon gjorde det! Ett distinkt skott utan att tveka. Jag vill poängtera att Katja efter sin skada kommit tillbaka och presterat bättre och bättre match efter match och hon ser nu riktigt vass ut.
Men sen började raset. Tjejerna slutade att ha samma beslutsamhet i närkamperna (som vi talat om innan matchen) och blev lite bekväma. Kanske fanns det hos vissa en känsla av att det var avgjort efter 2-0 målet? Men innan halvleken var till ända hade Alnö både reducerat och kvitterat till 2-2.
I pausvilan försökte vi peppa dem att återta kommandot på planen genom att försöka få tillbaka vårt aggresiva närkampspel. Men den här dagen fanns inte den orken. Utan gästerna kunde efter halva andra halvlek ta ledningen med 2-3. Jag måste även nämna nr 10 i Alnö som låg bakom så gott som allt spel de hade framåt. Duktig tjej. Och trots en viss press på slutet kunde Alnö hålla undan och vinna. Och därmed spelade de bort oss (eller vi själva gjorde det...) från seriesegern under vårsäsongen. (som istället gick till Selånger).
.....................
Jag har förstås funderat en del på hur det kunde sluta så här. Och det jag kan konstatera att vår starkaste lagdel den här säsongen har varit mittfältet. Och just nämnda mittfält har matchats oerhört hårt den gångna veckan med seriematch mot Selånger följt av fyra tuffa matcher i Hudik cup. Så slitna som dessa tjejer var är det inte lätt att mobilisera de krafter som behövdes för att orka en hel match till. Och jag tror inte riktigt att det hängde på fysiken, utan det var nog snarare den mentala orken som hade tagit slut. De ska dock ha en stor eloge för att de försökte komma igång.
Och när mittfältet bara orkade knappt en halvlek så blev trycket för stort på backlinjen som i sin tur inte kunde stå emot de anstormande Alnö tjejer som kom för lätt i fart. Men ingen skugga skall hamna på backlinjen som jag tycker gjorde en mycket bra match, inte minst Madde som med resolut spel och beslutsamhet avvärjde ett antal lägen för motståndarna.
Nu har vi endast en träning (idag torsdag) och en match (på söndag) innan vi släpper tjejerna på en välbehövlig vila. Två veckor ska nog göra susen och göra så att vi får tillbaka hungriga och utvilade spelare lagom till Danmarksäventyret!
....................
För att återgå till rubriken, så är det just så att ett 2-0 överläge är det svåraste som finns. Du leder och du börjar känna att segern är inom räckhåll, och man börjar automatiskt slappna av, men så får motståndarna ett reduceringsmål. Ofta sker detta genom en individuell prestation (som i Alnö matchen då nr 10 gick igenom) och då plötsligt får det andra laget en rejäl injektion. Det lag som leder känner dock fortfarande att man är det bättre laget och taggar inte upp tillräckligt, och om då motståndarna lyckas göra ett mål till ganska snart, så tar de ofta över matchen. Och ni ska veta att det är oerhört svårt att återigen mobilisera de krafter som krävs för att komma tillbaka till det spel man hade i början. Jättesvårt!
..................
Nu till något annat. Nämligen en ny del i mitt bloggande. Jag kommer att ta upp olika anekdoter varje gång jag skriver ett inlägg. Det kan vara allt från dråpliga situationer till legender inom fotboll.
Garrincha
Garrincha betyder "den lilla fågeln" och han var samtida med Pelé i Brasilien. Garrincha är troligen den mest älskade fotbollsspelaren någonsin bland brasilianarna. Han hade även smeknamnet "folkets glädje".
Han var nog världens bäste dribbler och kantspelare någonsin. Garrincha symboliserade glädjen inom fotbollen och på planen. Han bjöd alltid publiken på stor show genom att bl a dribbla bort samma motståndare flera gånger.
Det sägs att han aldrig brydde sig om pengar - det enda han ville göra var att spela fotboll. Taktiska genomgångar inför matcher avskydde han (efterhand fick han emellertid alltid total frihet att spela som han ville).
Garrincha har en son i Sverige som heter Ulf Lindberg och som bor i Halmstad. 1959 var Garrinchas lag på en turné i Sverige och vid en kortvarig kärlekshistoria blev kvinnan i fråga gravid. När barnet föddes lämnade hon det till ett barnhem. När Garrincha fick veta att han hade en son i Sverige erkände han faderskapet, men Ulf träffade aldrig sin biologiske pappa. Garrincha var inte ens 50 år gammal när han gravt alkoholiserad avled 1983.
Brasilien förlorade aldrig en landskamp när Garrincha och Pelé var på plan samtidigt och Pelé har sagt att utan Garrincha hade han aldrig blivit världsmästare tre gånger.
.....................
Till sist 1: I förra inlägget missuppfattades jag en aning när jag talade om IFK Timrås match mot oss i Hudik cup. Jag vill därför klargöra att jag tycker att de har gjort enorma framsteg denna säsong under Magnus och Alejandros ledning. Och jag hoppas att de verkligen orkar fortsätta det enorma arbete de lagt ned. För den fotboll de spelar är en variationsrik och offensiv fotboll som är mycket svår att möta!
Till sist 2: På söndag möter vårt kära SDFF distriktslaget i medelpad bestående av 95:or. Jag ser framemot en välspelad match mellan förhoppningsvis två offensiva lag. Ni är välkommen till Lucksta för att se denna match klockan 17:15.
Till sist 3: Lycka till Amanda J och Linnéa på lägret i Halmstad. Ni är suveräna spelare och med en enorm talang. Visa dem nu!!!!
Tjingeling!
Jag tror att om man leder med två mål så slappnar man av på ett annat sätt och känner sig kanske en aning överlägset motståndarna. Om man bara leder med ett mål så känns det inte som någon säker ledning. Däremot är två måls övervikt en förrädisk situation. Om man dessutom tar ledningen och äger spelet i början är det verkligen fara på färde.
I den avslutande seriematchen för SDFF mot ett sargat Alnö på tisdagen fick vi återigen ett bevis på att ovanstående är sant. För redan efter några minuter ledde vårt lag med 1-0 efter mål av Amanda J. Och för en gång skull spelade vi fotboll redan från start och tryckte tillbaka gästerna från ön. Vår dominans fortsatte och i den 32:a minuten satt 2-0 målet bakom distriktslagets målvakt. Katja fick äntligen göra ett efterlängtat mål, och som hon gjorde det! Ett distinkt skott utan att tveka. Jag vill poängtera att Katja efter sin skada kommit tillbaka och presterat bättre och bättre match efter match och hon ser nu riktigt vass ut.
Men sen började raset. Tjejerna slutade att ha samma beslutsamhet i närkamperna (som vi talat om innan matchen) och blev lite bekväma. Kanske fanns det hos vissa en känsla av att det var avgjort efter 2-0 målet? Men innan halvleken var till ända hade Alnö både reducerat och kvitterat till 2-2.
Dimidium facti qui coepit habet
-Den som har börjat har bara gjort hälften-
-Den som har börjat har bara gjort hälften-
I pausvilan försökte vi peppa dem att återta kommandot på planen genom att försöka få tillbaka vårt aggresiva närkampspel. Men den här dagen fanns inte den orken. Utan gästerna kunde efter halva andra halvlek ta ledningen med 2-3. Jag måste även nämna nr 10 i Alnö som låg bakom så gott som allt spel de hade framåt. Duktig tjej. Och trots en viss press på slutet kunde Alnö hålla undan och vinna. Och därmed spelade de bort oss (eller vi själva gjorde det...) från seriesegern under vårsäsongen. (som istället gick till Selånger).
.....................
Jag har förstås funderat en del på hur det kunde sluta så här. Och det jag kan konstatera att vår starkaste lagdel den här säsongen har varit mittfältet. Och just nämnda mittfält har matchats oerhört hårt den gångna veckan med seriematch mot Selånger följt av fyra tuffa matcher i Hudik cup. Så slitna som dessa tjejer var är det inte lätt att mobilisera de krafter som behövdes för att orka en hel match till. Och jag tror inte riktigt att det hängde på fysiken, utan det var nog snarare den mentala orken som hade tagit slut. De ska dock ha en stor eloge för att de försökte komma igång.
Och när mittfältet bara orkade knappt en halvlek så blev trycket för stort på backlinjen som i sin tur inte kunde stå emot de anstormande Alnö tjejer som kom för lätt i fart. Men ingen skugga skall hamna på backlinjen som jag tycker gjorde en mycket bra match, inte minst Madde som med resolut spel och beslutsamhet avvärjde ett antal lägen för motståndarna.
Nu har vi endast en träning (idag torsdag) och en match (på söndag) innan vi släpper tjejerna på en välbehövlig vila. Två veckor ska nog göra susen och göra så att vi får tillbaka hungriga och utvilade spelare lagom till Danmarksäventyret!
....................
För att återgå till rubriken, så är det just så att ett 2-0 överläge är det svåraste som finns. Du leder och du börjar känna att segern är inom räckhåll, och man börjar automatiskt slappna av, men så får motståndarna ett reduceringsmål. Ofta sker detta genom en individuell prestation (som i Alnö matchen då nr 10 gick igenom) och då plötsligt får det andra laget en rejäl injektion. Det lag som leder känner dock fortfarande att man är det bättre laget och taggar inte upp tillräckligt, och om då motståndarna lyckas göra ett mål till ganska snart, så tar de ofta över matchen. Och ni ska veta att det är oerhört svårt att återigen mobilisera de krafter som krävs för att komma tillbaka till det spel man hade i början. Jättesvårt!
..................
Nu till något annat. Nämligen en ny del i mitt bloggande. Jag kommer att ta upp olika anekdoter varje gång jag skriver ett inlägg. Det kan vara allt från dråpliga situationer till legender inom fotboll.
Garrincha
Garrincha betyder "den lilla fågeln" och han var samtida med Pelé i Brasilien. Garrincha är troligen den mest älskade fotbollsspelaren någonsin bland brasilianarna. Han hade även smeknamnet "folkets glädje".
Han var nog världens bäste dribbler och kantspelare någonsin. Garrincha symboliserade glädjen inom fotbollen och på planen. Han bjöd alltid publiken på stor show genom att bl a dribbla bort samma motståndare flera gånger.
Det sägs att han aldrig brydde sig om pengar - det enda han ville göra var att spela fotboll. Taktiska genomgångar inför matcher avskydde han (efterhand fick han emellertid alltid total frihet att spela som han ville).
Garrincha har en son i Sverige som heter Ulf Lindberg och som bor i Halmstad. 1959 var Garrinchas lag på en turné i Sverige och vid en kortvarig kärlekshistoria blev kvinnan i fråga gravid. När barnet föddes lämnade hon det till ett barnhem. När Garrincha fick veta att han hade en son i Sverige erkände han faderskapet, men Ulf träffade aldrig sin biologiske pappa. Garrincha var inte ens 50 år gammal när han gravt alkoholiserad avled 1983.
Brasilien förlorade aldrig en landskamp när Garrincha och Pelé var på plan samtidigt och Pelé har sagt att utan Garrincha hade han aldrig blivit världsmästare tre gånger.
.....................
Till sist 1: I förra inlägget missuppfattades jag en aning när jag talade om IFK Timrås match mot oss i Hudik cup. Jag vill därför klargöra att jag tycker att de har gjort enorma framsteg denna säsong under Magnus och Alejandros ledning. Och jag hoppas att de verkligen orkar fortsätta det enorma arbete de lagt ned. För den fotboll de spelar är en variationsrik och offensiv fotboll som är mycket svår att möta!
Till sist 2: På söndag möter vårt kära SDFF distriktslaget i medelpad bestående av 95:or. Jag ser framemot en välspelad match mellan förhoppningsvis två offensiva lag. Ni är välkommen till Lucksta för att se denna match klockan 17:15.
Till sist 3: Lycka till Amanda J och Linnéa på lägret i Halmstad. Ni är suveräna spelare och med en enorm talang. Visa dem nu!!!!
Tjingeling!
Kommentarer
Postat av: amanda j
tack kent, vi gör vårt bästa! :D
Postat av: kentagenten
Jepp, det vet jag att ni kommer att göra! :D
Trackback
